Vi föräldrar i familjen har sedan ganska många år varsin bucket list och nu på resan berättade vi för barnen om vad en bucket list är och såklart ville de genast börja fila på sina egna. Anledningen till att vi började prata om bucket lists var att vi en varm kväll i juli fick uppleva en sak som länge stått på våra bucket lists. Vi fick nämligen se alldeles nykläckta havssköldpaddsungar kravla sig ner mot havet.
När vi planerade resan och upptäckte att det var äggläggningssäsong för flera sköldpaddsarter på Floridas kuster just på sommaren ville vi såklart planera in en del av rutten efter det. Havssköldpaddorna har minskat drastiskt i både Florida och resten av världen eftersom de är så lätta att fånga och klarar sig utan mat ganska länge. De var till exempel bra mat för sjömän att ta med sig på sina seglatser så att de kunde ha färskt kött att äta. Men även på senare tid har det funnits många faror för havssköldpaddor och som vanligt är det vi människor som förstör för djuren. Havssköldpaddor fastnar i fiskares nät och eftersom de inte kan andas under vattnet så drunknar de innan näten plockas upp igen. De äter också mycket plast som finns i haven, dessutom ger gifterna i vattnet sköldpaddorna tumörer. Eftersom det nu finns många färre havssköldpaddor än tidigare så jobbas det aktivt med att skydda de honor som lägger ägg på Floridas stränder. Varje natt är forskare och volontärer ute och ser om det har lagts några ägg och i så fall sätter de upp avspärrningar kring äggen på stranden. Så på många stränder finns det skyltar om att man inte får störa sköldpaddor eller röra deras ägg.
När sköldpaddsäggen väl kläcks och ungarna bara är några minuter eller timmar gamla så ska de små ungarna hitta ner till havet och sedan klara sig undan alla faror som de kan möta i havet. Bara 1 av 1000 sköldpaddsungar når vuxen ålder. När de har tagit sig ut i havet så är de kvar där i cirka 30 år innan de själva letar upp en strand för att lägga sina ägg på. Ett annat problem för sköldpaddorna är den globala uppvärmningen. Det är nämligen så att i ägg över en viss temperatur utvecklas honor och under den temperaturen utvecklas hanar. Just nu är det 95% som blir honor och vilken betydelse det får för havssköldpaddornas överlevnad kan man ju då inte se förrän om cirka 30 år när de ska hitta en hane och sedan lägga ägg.
Men hur lyckades vi då få se sköldpaddsungar som bara var några timmar gamla? Jo, det finns olika organisationer som jobbar med sköldpaddorna på olika sätt och som anordnar informationsträffar. Den som vi var med på ordnades på Anne Kolb center, nära Hollywood beach och där fick vi först lära oss mängder av saker om havssköldpaddorna och deras situation. Sedan fick vi följa med en forskare till en strand i närheten där han släppte ut 7 små små ungar som precis hade kläckts. Om honan har lagt äggen på ett dåligt ställe så brukar de på centret ta hand om äggen tills de kläcks och sedan hjälpa sköldpaddorna ner i havet.
Vi var en ganska liten grupp som fick följa med ut på stranden den här sena kvällen och sedan släpptes sköldpaddsungarna ut en bit från havet. Det är viktigt att de är starka nog att själva ta sig den sista biten. Den första stack iväg snabbt åt rätt håll och stötte på några små hinder på vägen, som lite tång och en sandhög men hen kom relativt snabbt ner till strandbrynet. När det kom en tillräckligt stor våg drogs den med och ut i havet. Några av de andra gick åt fel håll och fastnade på lite olika platser men till slut hittade alla ner till havet och simmade iväg. Det var en riktigt magisk kväll och ett riktigt bucket list-moment!
Tyvärr fick vi inte använda kameror på stranden eftersom det stör sköldpaddornas orienterinsförmåga så därför finns inga bra bilder men vi bjuder ändå på några bilder vi tog innan vi gick ner till stranden. De här turerna blir väldigt snabbt fullbokade så vi mejlade centret långt innan biljetterna släpptes för att ha koll på när och hur det skulle gå att få tag på biljetter. De kostade 10 dollar styck och det var de väl värda!
Vad var det senaste du checkade av på din bucket list?